Det verkar som om tempot kring mig faktiskt lugnat ner sig lite. Upptäcker att jag haft ro att pyssla en hel del i helgen, utan att känna att jag egentligen borde ägna mig åt annat. Konstigt nog slappnar jag inte av mentalt riktigt ändå, eftersom jag får för mig att jag glömt bort nåt viktigt.....Det tar väl sin tid att bli normal efter en stor omställning antar jag. Jag klagar inte, det finns de som har det mycket värre än jag!
Lördagkvällen blev något dramatisk en stund! Vi har ju en katt som är ganska gammal, snart 19 år. Stora killen satt på en stol i köket med kissen bakom sig, det är en väldigt sällskapssjuk liten misse....plötsligt stelnar katten till och ramlar ner på golvet! Där ligger han och är helt okontaktbar samtidigt som hela kroppen rycker i kramper! Alex ropade på mig, helt panikslagen såklart och när jag gick och tittade fick jag också panik! Hade ju ingen aning om vad det var som hände och jag var säker på att han låg där och dog en plågsam död mitt framför ögonen på oss! OTÄCKT!! Efter vad som kändes som en hel evighet, men som i själva verket bara var någon minut blev han still och vaknade igen. Jag förstod då att det måste varit ett epileptiskt anfall...så jag slängde mig vid datorn och googlade. Hittade bra information på nätet och hela händelseförloppet stämde precis med det som stod på sidan. Efter nån halvtimme var kissemissen sig själv igen. Tyvärr är detta inget ovanligt när det gäller äldre katter, själva anfallen i sig är inget farligt om de pågår så kort tid, men det kan tyda på hjärntumör eller att t.ex njurarna sviktar. Börjar också förstå en del annat i hans beteende också.....Ska ringa veterinären i morgon och rådgöra med dem, jag vill ju inte att katten ska lida! Känns jobbigt att veta att han kanske inte har så lång tid kvar, han har funnits med mig nästan ända sen jag flyttade hemifrån ju och barnen har växt upp med honom :( Men för tillfället mår han bra i alla fall och vi känner oss ganska lugna :) Händer det igen vet jag ju också vad det är.
Från lite ledsamma saker till till sånt som är roligare... Det är ju Fars Dag i dag! Ska till min egen pappa lite senare, han och mamsen är på landet på helgerna så det blir lite fika när de kommer hem därifrån.
Yngsta sonen bad mig göra ett kort till deras pappa, och självklart ställer jag upp på det! =) Tanken var att de skulle baka en kladdkaka och gå hem och överraska Pappa, men han ville komma förbi och titta till katten så det blev kladdkake-fika hos oss i stället. När jag ändå hade ångan uppe i pysselhörnan blev det mys-påse igen =) som matchar kortet. Det är ju så kul att pyssla!!!!!
Jag tycker uggle-pappret är så mysigt. Använde samma bild till detta kort som till kortet i föregående inlägg. Till tändsticksasken klippte jag ut en uggla, samma sak med pås-etiketten. De gröna blommorna är utklippta från baksidan av ugglorna, ihopsatta med blommor jag klippt till av brun cardstock. Pappa Rikard verkade i alla fall gilla presenten OCH kladdkakan =)
Önskar er alla en fortsatt bra söndag!
Kramizar!
